Zal ik je eens echt vertellen hoe mijn dag was...
heb een kut dag gehad...
heb mezelf naar buiten gesleept en nog nooit zo langzaam gelopen... Heb de hele dag al een gevoel van dat het kut is tussen ons (al sinds gister middag) voel Me als een dooie vis en het is al de 2e dag dat ik meerdere keren heb zitten janken en heb Me in tijden niet meer zo alleen gevoeld.
dat was mijn dag...

Var länge sedan jag mådde såhär dåligt...
Allt suger, hittar ingen glädje i något jag gör.
När jag ler är det bara en mask.
Tårarna har runnit varje dag....
Släpar mig genom dagarna...
Måste hålla ut, efter denna veckan är det nog bättre.
Säker på att du inte kommer följa med mig hem.
Det är okej, blivit sårad förr, överlever det säkert en gång till.....
Bara smärta, livet är så långt.... Hur fan ska man överleva.
Känner mig som en död fisk...

I thought being strong was one of the few things I was good at.....
Now i see i'm just as weak as everyone else.
Feels like i'm not good at anything.
useless... Worthless.... Crappy....
Een zielig stukje mens.... Net zoals iedereen....

Plumb-Cut

I'm not a stranger
No I am yours
With crippled anger
And tears that still drip sore

A fragile frame aged
With misery
And when our eyes meet
I know you see

I do not want to be afraid
I do not want to die inside just to breathe in
I'm tired of feeling so numb
Relief exists I find it when
I am cut

I may seem crazy
Or painfully shy
And these scars wouldn't be so hidden
If you would just look me in the eye
I feel alone here and cold here
Though I don't want to die
But the only anesthetic that makes me feel anything kills inside

I do not want to be afraid
I do not want to die inside just to breathe in
I'm tired of feeling so numb
Relief exists I find it when
I am cut
Pain
I am not alone
I am not alone

I'm not a stranger
No I am yours
With crippled anger
And tears that still drip sore

But I do not want to be afraid
I do not want to die inside just to breathe in
I'm tired of feeling so numb
Relief exists I found it when
I was cut

Har ännu en gång kommit fram till att man får klara sig själv i livet....
alla bryr sig om sig själva i slutändan ändå, varför ska man klandra dom för det.
man måste ju bry sig om sig själv.
därför kanske man ska vara beredd på att man kommer stå själv.
om man inte råkar hitta någon som tänker dö för en....
sånna är sällsynta....

Om man nu vill erkänna det eller inte
så finns det vissa saker som fortfarade gör ont.
Vissa dagar då man bara blir påmind
av det som man helst utav allt vill glömma.
Bara gå vidare utan att tänka eller stanna upp
vid det som en gång varit och som nu inte finns.
Ändå inte kunne sluta undra hur du har det
hur det kunde sluta såhär och hur livet bara går vidare.
Känslor som man har begravt långt ner i minnet och hjärtat
tro att man bara kan gå vidare och glömma allt som varit.
Sedan bli väckt ur denna illusion och bli påmind
om alla kännslor som en gång fanns inom en.
Ta en drink och bara försöka slappna av och glömma
hela tiden bli påmind om att det inte är lätt att gå vidare.
Att då och då få det förflutna slängt i ansiktet på en
behöva ta itu med det som en gång var det viktigaste.
Tänka tillbaka och sedan hata sig själv för att man saknar det
det som en gång varit och som nu inte betyder något längre.....